Legalitet
Legalitetsprincipen innebär att kommunernas verksamhet måste ha stöd i rättsordningen, till exempel lagar och förordningar. Som kommunanställd ska du också känna till och följa de regler som gäller i just din verksamhet. Medborgarna ska vara säkra på att de offentliga verksamheterna och myndigheterna följer reglerna.
Den offentliga makten utövas under lagarna. 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen
Kommunen måste ha stöd i reglerna för verksamheten
Den viktigaste aspekten av legalitetsprincipen är att kommunen måste ha tydligt stöd i rättsordningen för sina åtgärder. Det gäller inte bara den del av verksamheten som handlar om att fatta beslut som påverkar enskilda, utan all verksamhet som en kommun bedriver. Det finns många exempel på att en domstol har upphävt kommuners beslut eftersom de inte har haft tillräckligt regelstöd. Förutom att en kommun måste ha författningsstöd för sina beslut eller åtgärder, måste den också kunna visa vilken regel den har använt sig av i det konkreta fallet.
Vissa saker måste meddelas i lag
Legalitetsprincipens krav på regelstöd innebär också att våra rättigheter får ett starkare skydd. Ingrepp och begränsningar av våra grundlagsskyddade fri- och rättigheter får bara ske genom lag och under vissa specifika förutsättningar. Regeringen kan inte i en förordning bestämma om att begränsa yttrandefriheten. För regler som är betungande för den enskilda räcker inte förordningar, utan de måste ha stöd i lag. Till exempel måste en skyldighet för den enskilde att betala skatt beslutas av riksdagen genom lag.
Du måste känna till de regler som verksamheten och din anställning berörs av
Enskilda påverkas av kommunens åtgärder och beslut. Ibland handlar det om myndighetsutövning, till exempel beslut om att en enskild person ska betala en avgift eller får ta emot ett ekonomiskt bidrag. Då är det viktigt att alla kan lita på att kommunen tillämpar reglerna på ett korrekt sätt. En viktig aspekt av legalitetsprincipen är att du som kommunanställd känner till och följer de regler som är relevanta för just ditt uppdrag och din verksamhet. Alla kommuner måste också utifrån sina specifika uppdrag skapa interna regler för att fullgöra sina uppdrag. Regelverken måste också spridas i verksamheten så att alla anställda som ska tillämpa dem förstår deras innebörd.
Det är också viktigt att komma ihåg att, förutom de lagar offentliganställda måste förhålla sig till gentemot medborgarna, så måste anställda i kommunen också följa och förhålla sig till de lagar och avtal som är kopplade till den specifika anställningen.
Du måste kunna principerna för tolkning
Reglerna är inte alltid tydligt utformade och det är inte alltid självklart hur du ska tolka dem. Ibland kan det uppfattas som att olika regler är oförenliga och det kan uppstå svårlösta konflikter mellan dem. Då finns det en rad olika tolkningsprinciper som ger dig vägledning för hur sådana konflikter ska lösas. Till att börja med så har reglerna en hierarkisk ordning (se informationsrutan här intill). Denna ordning innebär i korthet att grundlag går före lag som i sin tur går före förordningar.
Du som kommunanställd måste vara bekant med grunderna för de här tolkningsprinciperna för att kunna tolka och förstå de regler som gäller för din verksamhet.
Rättsreglernas hierarki
Det finns en rad olika sorters rättsliga regler. Med ett samlingsnamn kallas dessa författningar eller föreskrifter.
Det finns fyra grundlagar i Sverige, regeringsformen, tryckfrihetsförordningen, yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen. De beslutas av riksdagen. För att stifta en ny grundlag eller besluta om ändringar eller tillägg måste riksdagen rösta likadant vid två tillfällen och det måste vara ett riksdagsval emellan. Det är för att grundlagarna inte ska kunna ändras hur enkelt som helst.
Lagar beslutas av riksdagen, men här räcker en omröstning. En lag föregås vanligtvis av en utredning och sedan lägger regeringen fram ett förslag i form av en proposition till riksdagen. Vad som framgår av dessa förarbeten kan hjälpa oss att tolka lagen, men framförallt är lagtexten den viktigaste källan. Vissa saker måste meddelas i lag. Det gäller till exempel regler om skatter eller brott och straff.
En förordning beslutas av regeringen. Oftast krävs ett bemyndigande, det vill säga att det står i en lag att regeringen får meddela närmare föreskrifter. Regeringen har också ett visst utrymme att besluta om egna regler utan ett bemyndigande. Som exempel kan nämnas myndighetsförordningen (2007:515), där regeringen bland annat bestämmer hur förvaltningsmyndigheterna generellt ska organiseras. Förordningar med instruktion reglerar respektive myndighets huvudsakliga uppgifter och organisation.
Även myndigheter kan få rätt att utfärda föreskrifter, vilket innebär att de kan bemyndigas att skriva regler som fyller ut lagar eller förordningar. Det handlar ofta om specifika detaljer i regelverket, till exempel Försäkringskassans föreskrifter om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser (FKFS 2017:06) eller Skatteverkets föreskrifter om e-tjänsten Inkomstdeklaration (SKVFS 2006:1).
Allmänna råd: Allmänna råd meddelas också av myndigheter. Det är vägledande rekommendationer snarare än formella regler som måste följas.