Fri åsiktsbildning

Varje medborgare har rätt till yttrandefrihet, informationsfrihet, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet. Det gäller också dig som kommunanställd. Du har dessutom meddelarfrihet, som är ett särskilt skydd mot efterforskning och repressalier. Offentlighetsprincipen innebär att alla ska ha rätt till insyn för att kritiskt kunna granska dig och kommunen.

Fri- och rättigheterna är omfattande, men det finns gränser

I Sverige står det alla fritt att vädra sina tankar, känslor och åsikter utan ingrepp från några myndigheter. Yttrandefriheten gäller både muntliga och skriftliga meddelanden och bilder. Men yttrandefriheten är inte absolut, utan kan begränsas. För sådana begränsningar krävs att de måste vara nödvändiga i ett demokratiskt samhälle, till exempel förbud mot förtal eller hets mot folkgrupp. Yttrandefriheten skyddas i flera lagar (se exemplen i rutorna här intill). I regeringsformen finns ett generellt skydd och det finns mer specifika regler om till exempel tryckta skrifter i tryckfrihetsförordningen och om radio- och tv-sändningar. Yttrandefriheten är också en grundläggande mänsklig rättighet som skyddas i Europakonventionen och FN:s deklarationer och konventioner om mänskliga rättigheter.

Även som kommunanställd har du fri- och rättigheter

Även som kommunanställd har du yttrandefrihet och rätt till tryckfrihet, informationsfrihet, föreningsfrihet och mötesfrihet, precis som alla andra. Skyddet i regeringsformen gäller mot det allmänna, vilket innebär att du som kommunanställd har en grundlagsskyddad yttrandefrihet i förhållande till din arbetsgivare. Men i vissa situationer kan ändå din yttrandefrihet krocka med andra delar av de etiska principerna. Praxis visar dock att det är ytterst sällan som din arbetsgivare kan vidta åtgärder mot dig när du utnyttjar dina grundlagsskyddade fri- och rättigheter.

Kommunerna ska vara öppna och transparenta och det ska gå att följa vägen till beslut

Offentlighetsprincipen bidrar till att garantera att medborgarna har insyn i kommunen och därigenom får möjlighet att kontrollera deras verksamhet. Det innebär att kommunens överväganden och beslut måste dokumenteras i allmänna handlingar som är offentliga. Alla har rätt att vända sig till kommunen för att få ta del av innehållet. Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas, exempelvis för att skydda rikets säkerhet, skydda enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden eller för att förebygga eller beivra brott. Dokumentationen är viktig för att kunna kontrollera att ett ärende har handlagts på rätt sätt. Det är också viktigt för dig som kommunanställd för att kunna visa hur och varför kommunen har fattat ett visst beslut. Som anställd i kommunen är det viktigt att du känner till det demokratiska syftet med dokumentation.

Här kan du läsa mer om vad offentlighetsprincipen innebär för dig som kommunanställd.

Meddelarskyddet ger offentliganställda en särställning

Meddelarskyddet ger ett särskilt skydd för dig som använder din yttrandefrihet till att berätta om saker som händer i din verksamhet. Skyddet består av flera delar. Dessa är bland annat meddelarfriheten, rätten till anonymitet, efterforskningsförbudet och repressalieförbudet. Reglerna om meddelarskyddet finns både i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De exempel som vi redovisar här intill kommer bara från tryckfrihetsförordningen. Meddelarfriheten innebär att det är fritt att lämna uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i tryckt skrift eller i andra media (se rutan här intill). Det är bara när du vänder dig till någon med ett journalistiskt syfte som meddelarfriheten gäller. När du själv skriver något, till exempel i sociala medier, omfattas du inte av reglerna.

Meddelarfriheten är inte absolut utan det finns vissa undantagsfall. Det handlar till exempel om vissa grövre brott mot rikets säkerhet. Det kan också vara straffbart att lämna ut hemliga handlingar felaktigt, om det sker med uppsåt. Syftet med meddelarfriheten är att uppgifter om kommunen ska kunna publiceras för att ge mer insyn i den offentliga verksamheten. Rätten till anonymitet innebär att varken författare eller meddelare behöver avslöja sin identitet. Dessutom gäller källskydd, det vill säga att det är förbjudet för en journalist som har tagit emot ett meddelande för publicering att avslöja källan. Anonymitetsskyddet gäller även för dem som inte är offentligt anställda.

Efterforskningsförbudet innebär att en kommun inte får försöka ta reda på vem en meddelare är. Exempel på efterforskning är frågor eller åtgärder för att få fram vem som har lämnat eller offentliggjort en uppgift. Det är straffbart att bryta mot efterforskningsförbudet.

Repressalieförbudet innebär att en kommun eller annat allmänt organ inte får ingripa mot någon som har utnyttjat sin tryck- och yttrandefrihet. Repressalier är alla åtgärder som medför negativa konsekvenser för den enskilde, till exempel uppsägning eller disciplinpåföljd men även mindre ingripande åtgärder som tillsägelser. Det är straffbart att bryta mot repressalieförbudet.