Principer och förutsättningar för god förvaltning
Det finns lagar och principer som vi som stats- och kommunanställda behöver känna till och vara medvetna om. Här fördjupar vi oss i dessa samt lyfter fram förutsättningarna för en god förvaltning.
Kommunen behöver se till att alla medarbetare känner till och förstår de etiska principerna. Det är först när alla offentligt anställda känner till och agerar efter dessa principer som förvaltningen har förutsättningar att bli effektiv och rättssäker. Det kräver ett aktivt arbete som också omfattar att förklara hur principerna förhåller sig till olika normer och kulturer som finns i respektive verksamhet.
Utöver de etiska principerna finns ytterligare ett par principer att luta sig mot. Subsidiaritetsprincipen (närhetsprincipen), som innebär att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån, och proportionalitetsprincipen, där åtgärder inte ska gå utöver det som är nödvändigt med hänsyn till ändamålet.
Grunderna för god förvaltning
2017 fastställdes förvaltningslagen som bland annat reglererar hur myndigheter ska handlägga sina ärenden. En del av denna lag är Grunderna för god förvaltning och där inkluderas legalitet, objektivitet och proportionalitet. Lagen räknar även upp service, tillgänglighet och samverkan.
Flera av dessa begrepp finns redan med i de etiska principerna. Legalitet och objektivitet finns i regeringsformen. Principen om effektivitet och service omfattar till viss del tillgänglighet och samverkan. Motivet till att de nämns där är att dessa viktiga regler för handläggning av ärenden tydligt ska framgå i förvaltningslagen.
Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot. 5 § tredje stycket förvaltningslagen
Proportionalitet – en europeisk princip
En proportionalitetsbedömning består av tre moment som beskrivs på något olika sätt i domstolsavgöranden, förarbeten och den juridiska forskningen. Bedömningen av dessa tre delar syftar till att hitta en balans mellan mål och medel.
- Ändamålsenlighet
Är syftet med en åtgärd att tillgodose det avsedda ändamålet eller inte? - Nödvändighet
Är ingreppet nödvändigt för att uppnå det avsedda ändamålet eller finns det likvärdiga, mindre ingripande alternativ? Detta innebär att en åtgärd inte får vara mer långtgående än vad som är nödvändigt. - Proportionalitet i strikt mening
Står den fördel som det allmänna vinner i rimlig proportion till den skada som ingreppet förorsakar den enskilde?
Proportionalitetsprincipen har sitt ursprung i Europasamarbetet. Den definieras i EU-fördraget och flera artiklar i Europakonventionen framhåller vikten av att väga mellan allmänna och enskilda intressen. Principen har länge använts som en allmän tolkningsprincip i Sverige. Den kan sägas vara en allmänt erkänd rättsprincip som syftar till att finna en rimlig balans mellan fördelar för det allmänna och nackdelar för den enskilde. Den gäller i stort sett för alla kommuners handläggning av ärenden, men även i annan förvaltningsverksamhet.
Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. 2 kap. 15 § regeringsformen
En polisman som har att verkställa en tjänsteuppgift skall under iakttagande av vad som föreskrivs i lag eller annan författning ingripa på ett sätt som är försvarligt med hänsyn till åtgärdens syfte och övriga omständigheter. Måste tvång tillgripas, skall detta ske endast i den form och den utsträckning som behövs för att det avsedda resultatet skall uppnås. 1 kap. 8 § första stycket polislagen (1984:387)